Discshop

Det var just det jag menade häromdagen då jag skrev att små saker gör mig så glad. Som när jag kom hem från affären med två fulla matkassar och en yngling som hade parkerat sin färdtjänstbil (eller liknande) framför porten för att hämta donnan i rullstol en trappa ner kvickt som ögat rusade fram till porten för att hålla upp dörren. Såna små saker gör denna miserabla värld så oerhört mycket trevligare.
Nu ska jag se på Evita på DVD. Fick den + Bloodhounds Of Broadway, Dick Tracy och Dangerous Game idag, tack vare att jag beställde dem igår före klockan 16:00 från underbara Discshop. För en spottstyver dessutom!

Gör något

Det är sånt där dramatiskt som står i tidningarna idag som händer utan att någon tar tag i problemet. Sedan kommer den stackarn att gå in i väggen tjugo år senare och äta antidepressiva som först gör honom fruktansvärt trött, tar död på sexdriften, ger honom svettningar och ångest tills pillren tillsammans med terapi förhoppningsvis hjälper honom till en nystart (egen erfarenhet…). Stäng av mobbarna. Låt dem gå om en klass eller vad som helst. Det blundas för problemen och allt ansvar läggs på den som ligger ner, den utstötte, den som har noll självkänsla och som ligger och vill ta livet av sig om nätterna. Jag vill hjälpa alla mobbade barn. Hur ska jag gå till väga?

Väder

Ska strax trotsa vädergudarna och gå ut för att hämta ut ett paket. Beställde några DVD:s från Discshop, och dem (Discshop alltså) vill jag för övrigt rekommendera. Beställ före klockan 16 och du får din beställning levererad redan dagen därpå. Sånt gillar vi.

Mardrömmar

Ska alldeles strax kasta mig i bingen. Och komma upp tidigt imorgon. Är lite nervös inför jobbstarten i helgen. Vet inte varför. Drömmer om det hela tiden. Drömmer att jag blir bjuden på fest kvällen innan och jag måste tacka nej för att jag inte vill vara trött första dagen efter nästan fyra månaders bortavaro.
Och så drömmer jag väldigt ofta att jag är på väg till ett tåg eller en färja eller liknande och att jag hela tiden missar avgången. Att jag som vore jag i vatten kämpar mig framåt men aldrig hinner fram i tid. Hur ska jag tolka dessa drömmar? De är ständigt återkommande.
Ibland känns det som att jag lever ett annat liv i ett parallellt universum. Som att ifall jag hade valt att öppna andra dörrar än de jag öppnade skulle saker och ting varit annorlunda. Och kanske de är det också. Det kanske bara är en liten del av mig som får uppleva dem bara. Vad vet jag? Jag är en klump celler som alla andra. Nu ska jag försöka sova. Innan jag flippar ur helt och hållet.

Annonsjobb

Woops! Samtal från kontor 1. På onsdag ska jag presentera helt nya annonser för en viss produkt för bossarna på kontor 2.
Min spontana reaktion; “jag måste köpa en ny Gucci-kostym så jag ser presentabel ut”.
Kommer nog hänga framför datorn non stop tills dess… Med min fantasi menar jag. Den är ju näst intill gränslös.