Tidsoptimister

Igår sa kollegan; “Jag är extra rädd att komma sent till jobbet när jag jobbar med dig”.

Jag svarade; “Bra. Man kommer i tid. Så är det bara”.
Nyss kom ett SMS: “Jag är sen. Förlåååt!”
Jag funderar på att låsa dörren så hon inte kommer in.
Eller så ska jag be henne ge mig presenter. Eller pengar.
Jag menar; hon SMS:ade mig igår kväll och undrade om det är ok om hon går hem tidigare idag.
Jag kanske ska dra tillbaka mitt “ja”.
VET HUT!
Å andra sidan har jag ju helt tappat glöd och gnista. Jag gör mitt jobb och sedan går jag hem.
Update: Stackarn hann i tid. Med andan i halsen och handväskan på sned susade hon in på kontoret.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *