Inte ens 30 spänn ”svindlar” jag

När jag lämnade in jobbmobiltelefonräkningen så insåg jag att jag en dag (förmodligen en extremt tidig morgon) köpt en SMS-biljett till tunnelbanan* via just jobbmobilen (30 kronor). Självklart fick jag jättedåligt samvete och jag kände mig som en sådan som utnyttjar allt och alla och snor pennor och kaffepaket (dricker inte ens bryggkaffe) på kontoret. Kände mig helt enkelt usel.
Självklart berättade jag då för fru Chef om mitt misstag.
Jag vill ju inte att det ska finnas några tveksamheter att gräva fram när jag blir storfräsare…
Ni förstår ju själva vilken reko och hyvens medborgare jag är! Säkert till stor del på grund av Oprah.
Det var dagens tips till karriärister och politiker. Från mig till dig.
Detta påminner mig förresten om när jag för femton år sedan hade en ”fling” i London. Jag ringde honom från jobbet en gång och dagen därpå berättade jag det för min dåvarande chef. ”Du kan ju dra av det på min lön.” Trots att huvudkontoret låg i… London. Och trots att hundratals samtal i veckan gick till London. Ha ha ha. Det var lite väl töntigt kan jag känna idag.
*Envisas med att inte köpa månadskort eftersom jag annars måste piska mig själv till att sätta mig på cykeln istället för på tuben.

Det är mycket nu

Jag har nu avancerat från att vara företagets twittrare (eller twitterredaktör som var titeln fru Chef gav mig) till att även vara företagets bloggare.
Min ”brittiska” (hmm?) humor ska tydligen göra susen bland kunder och klienter, fick jag höra igår.
Jag sitter således här och tokskriver och att ”skriva på beställning” är så mycket svårare; jag måste ju skala av en hel del av min fantastiska, sprudlande personlighet. Balansen är hårfin, ty jag måste ju finnas kvar – men inte hela jag (det kan ju faktiskt bli för mycket av det goda).
Idag skriver jag en text om lyckan i att kunna ”ignorera” på sociala medier. Tänk om det fungerade även ute i det ”vanliga” livet… Är poängen.

Samhälle: ”Påsk”

Jahapp, nu firar ni påsk igen. Medan jag arbetar. Ja, det var lite bökigt att ta sig till kontoret då det låg spyor och krossat glas överallt. Ty ni ”firar” ju ”påsk”. (=Super ner er efter era superjobbiga ”oxveckor”.)
Det här med påsk: Jesus, korsfästelse, kycklingar, ägg, kaniner, påskkärringar, tiggande glin. Lite av varje och helt enkelt too much!
Härlig dag på kontoret. Tyst och skönt. Sebbe sover och jag jobbar undan arbetsdag 12 av 12 och snart tar vi helg och ser fram emot sovmorgon!
Igår besökte vi de älskade granngrabbarna och här bjuder jag supergeneröst på ett par bilder från äventyret.

Privat: Härlig dag på jobbet (det är ju vår!)

Min fantastiska kollega masserar mig. Jag tittar ut genom fönstret och hojtar upphetsat: ”Kolla, en heting!” ”Vem? Bögen med solglasögon?” ”Han är inte bög, han är blatte.” ”Man ser ju ingen skillnad numera. Bögar, blattar, nassar, alla ser de likadana ut. Och ändå ska de slåss mot varandra!”
Visst är han söt och smart, min kollega?
Tyvärr lider han av en extremsvår 40-kris, vilket så klart är tacksamt att twittra om (nerifrån och upp).

För att följa mig på Twitter klickar du här.