”Jag känner ingen cancer”

Hur gick det på läkarundersökningen, kanske ni undrar.
Jag vet inte.
Jag berättade om mina besvär, jag strippade och jag visade upp mig (både in- och utsida). Jag låg på en brits på både rygg och sida. Jag hade händer här och där och fingrar i och utanför min kropp.
”Jag känner ingen cancer”, sa min nya husläkare. ”Jag skriver ut antibiotika och så ringer jag dig om en vecka”.
Jahapp.
Vi säger så.

Ny ”son” och läkarbesök

Igår fick vi besök igen; min vän Tysken kom över med hundarna och sin nye tolvårige ”son”. Kanske kan jag få intervjua honom om detta nån gång. Det var hur som helst spännande att hjälpa en tolvårig nyinvandrad tysk gosse med läxorna.
Fick som vanligt inga bra bilder på det fantastiskt livliga, hemtrevliga scenario som utspelade sig, men jag gjorde mitt bästa.
kim hundkim hund

Nu sitter jag på jobbet och hinkar kaffe och fick just en läkartid. Jag tror att man som man behöver säga ett visst magiskt ord för att sjuksköterskan i luren ska säga ”då är det bäst att vi tar en titt på dig!” i ett tonläge som låter ungefär som ”nu, idag, omedelbart!”
Kvinnor har helt säkert ett helt annat magiskt ord.
Nåväl. Jag ska iväg på undersökning om ett par timmar.