Lycka är…

…när Sebbe lägger sig ovanför huvudkudden och placerar sitt håriga huvud bredvid mitt på kudden. Där ligger vi och snoozar ett tag innan vi ger oss ut i regn och rusk.
När jag kom till jobbet var jag övertygad om att den rolige bögkollegan skulle vara på plats (eftersom han igår sa “vi ses imorgon”). När jag ringde på dörren stod jag och läste DN och när dörren öppnades sjöng jag med min vänaste falsettstämma “goood mooorgooon”. När jag inte fick något glatt svar tittade jag upp och såg min nye grabb-grabbkollegas förskräckt förvånade min. Nåväl. Det bjuder jag på. Jag har förresten lite svårt att veta vad jag ska samtala med honom om men jag kom på häromdagen att vid ev. pinsam tystnad kan jag, eftersom han är långhårig, fråga vad han använder för balsam.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *