I’m so sorry

Jag må ha många dåliga sidor men en av mina bästa är att jag kan be om ursäkt och förlåtelse. Som nyss. Tillbringade min lunch inne hos kollegan i rummet intill och bad om ursäkt för att jag fräste (eller snarare skrek!) på honom idag. Allt beroende på min irritation. Det var ju verkligen inte hans fel (snarare tvärtom eftersom det var han som gjorde lönerna förut – och de kom alltid in på kontot i tid). Alltså klev jag in, slog mig ner i stolen mittemot och bad om ursäkt för mitt pubertala beteende.
Han sa; “Äsch, det är väl bra att vi rensar luften emellanåt, det händer ju inte så ofta”. “Nej”, tänkte jag, “kanske bara en gång vart femte år”.