Sjukdomen Förälskelsens första fas är den bästa och den värsta.
Den tar över hela ditt väsen. Kroppen fungerar inte riktigt som den ska. Du känner dig fjäderlätt och full av energi – men ofokuserad. Det kittlar i magtrakterna på ett underbart och vidrigt vis.
Du mister aptiten och inser att du inte har ätit någonting på nästan två dygn. Fruktskålen i köket har börjat lukta, men du är bara intresserad av kärlekens frukter.
Köttsliga lustar blandas med en tonårsflickas fnittriga genans.
Endast tillsammans med din ”sjukdomsfrände” känner du dig tillfreds. Världen får vänta.
Nuet är ditt allt. Vad som kommer sedan – om något – får avklaras då.
Kanske mottager du ett vykort med snigelposten. På kortet står en dikt på både engelska och hebreiska och det känns som att du har vunnit en miljon euro. Ett orationellt lyckorus.
Kanske mottager du en morgon en teckning på ”Moomin Jew”. Samma orationella lyckorus.
Förälskelsen är en orationell sjukdom – den plågar dig på ett underbart sadomasochistiskt vis. Du tackar och tar emot.