Det damp ner en skiva på hallgolvet och det visade sig vara Ulrika Ölunds EP Memorylane (släppt 19 juli). Pressreleasen skvallrar om “singer/songwriterpop med countryinfluenser” och det är en mycket träffande beskrivning. Jag tycker soundet och inte minst den lågmälda, eftertänksamma känslan påminner lite om Lene Marlin (som jag tycker mycket bra om).
De fem låtarna har Ölund producerat tillsammans med Petrus Wessman och jag har glatt lyssnat på dem i iPoden medan jag med gula och röda löv under skorna strosat längs Stockholms blåsiga gator.
Den inledande Crust Of The Icy River är den poppigaste på EP:n och också en av mina favoriter. Den andra: Life Is A Trial är en lågmäld och vacker sak som jag gärna spelar om och om igen. Min personliga favorit är Waiting. Det beror säkert delvis på att när jag hörde låten första gången beskrev texten ganska exakt situationen jag befann mig i just då: I was hoping that that strong drink would knock me off my feet and help me say something that’s true/I heard about the break up/Can’t say that I am sad. Ljuvligt!
Unforgettable är även den väldigt vacker och jag får små vibbar av Robyns tidiga låtar.
Den avslutande Leap Of Faith är en lite poppigare bit och en fin avrundning på en EP som får mig att se fram emot ett helt album.
KKKKK