Det är så här livet BORDE vara

Min dröm, som jag burit i både huvud och hjärta i många år, ser ut så här:
Jag bor någonstans strax utanför stan, där det finns vatten, tillsammans med en stilig karl med svart hår och några tidiga grå strån ovanför öronen. Han är en väldigt rar typ; bestämd men flexibel. Mogen men kul. Seriös men rolig. Stark men inte rädd att visa sina svagheter. Han tycker om mig som jag är och försöker inte ändra på någonting i min personlighet eller i mitt utseende.
Vi har två glada hundar.
Jag jobbar hemifrån – förmodligen med att webbdesigna och skriva kärleksfulla romaner – medan karln har sitt arbete i city (och därför har jag mycket ensamtid på dagarna så jag orkar vara fin och rar på kvällar och nätter).
Jag har på mig en stickad grå tröja med hög krage och under min gubbkeps fladdrar mitt mjuka, vackra hår i den bestämda men inte alltför kyliga vinden.
Jag är ute och tar en eftermiddagspromenad med hundarna. De nosar och stojar och det enda som hörs är vinden och havet. Kanske kraxar en fågel någonstans. Inga människor syns till.
Vi går och går i ett par timmar och när vi kommer hem (där inga irriterande, oartiga grannar finns) har det redan mörknat. Den mustiga vegetariska, kryddiga grytan jag låtit puttra på spisen är färdig och jag dukar i den färgglatt men sobert inredda matsalen. Jag noterar att karlns miljövänliga bil svänger in på gården och snart står han i hallen. “Hej du vackre, smarte man”, säger han och kramar mig hårt och länge. Hans näsa är kall mot min varma kind. Hans läppar är varma och fylliga mot mina. Hundarna hälsar honom välkommen hem och därefter går de ut i köket och äter. Karln och jag äter middag och dricker rött och småpratar om dagen som varit.
Åh! Det gick ack så bra för honom på jobbet idag.
Åh! Jag fick en spännande beställning av en ny hemsida + en fet royaltycheck för min senaste bok.
Vi kastar oss i soffan och släcker lamporna. Brasan fräser men slocknar snart och hundarna har lyckliga somnat framför den. Sebbe har sitt huvud på lillebror Cliffords högra tass och snart sover vi alla gott. Ingen snarkar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.