Dagens retro

En tidig sommarbild. Jag minns det så väl. Dagen innan hade jag köpt det där lejonet jag håller i. Jag kommer ihåg att jag var missnöjd och kände mig för gammal för att kånka runt på ett goselejon, men för ung för att inte göra det. Konstig känsla.
Notera den finfina radion/bandspelaren i bakgrunden. Ett par år efter att detta foto knäpptes fick jag och mina bröder turas om att ha den i vår ägo. ”Idag är det min tur att lyssna på mina kassetter”, sa vi och tog bandspelaren under armen och kånkade in den på rummet. På samma sätt hade vi diskdagar. Jag tror dock inte att dessa dagar sammanföll med musikdagarna.
Tänk vilka tider. Tänk att jag kunde säga till min dåvarande bästa vän: ”Nej, kom inte på lördag! Kom på söndag istället för då har jag bandspelaren!”
Notera även den tjusiga kaffefilterhållaren. Den matchade fint de bruna skåpsluckorna och den brunrandiga plastmattan.
Dessa minnen i all ära; detta foto förknippar jag ändå mest med en helt annan sak. Strax efter att det knäpptes sprang jag ut i sommarsolen. Klockan var inte mycket och Prästa* låg ännu rätt öde. Jag rusade ner till den där lilla lekplatsen med gungor och annat och greppade metallstaketet som jag gjort så många gånger förr. Den här gången lyckades jag dessvärre få in en metallbit under nageln – så pass illa att hela nageln reste sig och det gjorde naturligtvis fruktansvärt ont. Jag sprang tillbaka hem med tårar i trynet. Omplåstrad låg jag sedan i sängen och insåg att jag inte alls var för gammal för att tröstas av ett gosedjur.
kim retro
*Området vi bodde i kallades så.

18 reaktioner till “Dagens retro”

  1. Åh en man som inser fakta och vågar lyssna på dem… Du är en fin och mjuk människa..
    BTW… De där bandspelarna kunde man ha riktigt mycket roligt med… Vi (som säkert många andra) spelade in egna radioprogram, pjäser m.m. med hjälp av dessa 🙂

  2. Tack för att du finns och delar med dig.
    Du är en mycket speciell själ. Jag menar det och ibland längtar jag efter att ha en sådan inkännande människa i min närhet. Kramar om för att jag behöver det idag….(;-)

    1. Roligt att höra. När jag började med dem var jag orolig för att de skulle känna FÖR ego. Nog för att hela bloggen är en enda egovals, men ändå.
      Och jo, den där gossen finns kvar. Han vill fortfarande ha långt hår och mycket uppmärksamhet.
      Puss.

  3. Nog för att dagens teknik är underbar, men ibland kan man sakna de gamla tiderna då bandspelare var guld värd! Du var ju jättesöt som barn.. (OBS! Nu med!) Inte undra på att jag var småkär i dig! 😀

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *