Det finns en glöd och intensitet i kritiken av Israel som nästan gränsar till hat. Det gör mig både upprörd, orolig, misstänksam och sorgsen.
Jag upprörs av låt-gå-mentaliteten vad gäller antisemitismen i vårt eget land. Judiska begravningsplatser skändas. Man vågar inte bära Davidsstjärnan av rädsla för att bli trakasserad. Detta pågår utan att någon egentligen säger ifrån. Det är inte acceptabelt!
Läs hela inlägget hos Mikael Abramsson.
Comments closed.