Kort inlägg om folks Israelfientlighet (UMK2024)

Så här bänga är de.
Låt oss tala klarspråk.

Om min granne attackerar mig, våldtar de mina, bränner dem levande, våldtar dem och kidnappar jättemånga (som fortfarande är kidnappade men världen har så klart glömt dem, men det har inte jag), så om jag då attackerar min granne tillbaka, för att detta inte ska kunna hända igen, då får jag inte vara med i en musiktävling… Vari ligger logiken?

Och vari ligger logiken i att när Ukraina attackerades av Ryssland så älsk-älsk-älskade folk Ukraina och till och med lät dem vinna ESC med en riktigt sopig låt. Så i deras ögon ”är” Israel Ryssland, när Israel i detta fall i själva verket ”är” Ukraina.

Förstår ni dubbelmoralen?

Förstår ni hur sinnessjukt (ja, mitt överanvända favoritord) bänga folk är i bollen?

Jag tolererar mycket, men jag tolererar inte hyckleri och jag avskyr idioti. Jag avskyr folk som är som får, som springer åt samma håll utan att tänka till det extra lilla varvet.

(Och självklart älskar vänsterextrema Hufvudstadsbladet detta Israelfientliga narrativ.)

Och tänk på detta: Varför heter det ALLTID ”kriget i Gaza” när det är Gaza som gång på gång attackerar Israel? Varför heter det då inte till exempel ”’Palestinas’ krig mot Israel”? Tänk på saken. Ta nu och tänk ett extra litet varv. Bara gör det. Ge det fem minuter.

Skärmdump: HBL.

Tatuering. Mardröm. Skräpmedia.

Mia Schem. Skärmdump: Instagram.

Mia Schem, som kidnappades när hon var på danspartaj och släpptes 55 dygn senare, har en ny tatuering: ”We will dance again. 7.10.23”
💪🏼

Hela kidnappningsdramat börjar på allvar sätta sig på mitt psyke. Vaknade nyss i den värsta av alla mardrömmar (i min värld).
Blake försvann när vi var ute på nån hundäng. Plötsligt var han bara borta.
Letade förtvivlat. Hittade nån gammal potatiskällare och där hittade jag en annan utmärglad hund som jag gav vatten och mat. Han var så ynklig men så tacksam.

Sedan vaknade jag av att jag hyperventilerade och så kände jag att Blake låg bredvid mig och då började jag nästan gråta.

Blake sov bredvid mig – tack och lov.

Ni har kanske sett bilderna på Hamas-islamonazisterna som ger upp och blir tillfångatagna av de ”onda, onda” israelerna, och ni har kanske läst i våra skräptidningar att de tvingas klä av sig för att de ”onda, onda” israelerna vill förnedra terroristerna (som om de inte lyckas med det helt på egen hand).

Detta är så klart inte sant, men media älskar ju att vinkla, ljuga och förvränga.
De tvingas klä av sig för att visa att de inte bär självmordsvästar. Ja, ni vet, även detta fenomen tillhör ju deras ’palestinska’ skräpkultur. Att spränga sig själv och andra i bitar är ju lajbans.
Primitiva bestar.

Usch vad jag föraktar dagens ”journalister”. Ingen skam har de i kroppen. (Jättekonstigt att vi har ”alternativmedia”, eller hur?)

Skärmdump: i24 News

Avslutningsvis tycker jag att ni ska se detta klipp:
(Syns det inte så kan du klicka här.)

Därför jollrar jag om Israel

Innan jag stänger ner datorn och ger mig ut på stan (för att få nåt annat att tänka på) så vill jag bara säga några saker. För jag har ju vissa problem med att knipa näbb…

Jag talade med en finsk-israelisk väninna idag. Vi talade om detta med hur media vrider och förvränger. Alltid, alltid till Israels nackdel. Hon (som bor i Israel sedan många år) hade ju också noterat detta. Jag gav ett par konkreta exempel.

Här i Helsingfors har vi de senaste veckorna haft en massa manifestationer och demonstrationer där vi har stöttat Israel. Media har HELT ignorerat oss. Hur många vi än har varit. Men, om fem personer stått med en tramsig ”palestinsk” flagga på nåt torg så har det genast dykt upp i nyhetsflödet. ”Oh, se vilket stöd!”
Detta är inte ärlig journalistik!

Men jag är van. I Stockholm var jag under flera år med om att organisera demonstrationer och vi blev ignorerade även då. Detta hat mot Israel äcklar mig.

Nu är det så, att jag skriver om Israel, eftersom jag älskar Israel och Israels folk, och passar det inte, eller om jag tröttar ut dig, så går det bra att avfölja.
Detta är min uppgift här i livet. Så är det bara.

Det hela började år 2008 då jag besökte landet för allra första gången (och jag har tappat räkningen, men jag har varit där 20-25 gånger). En fantastisk nation!

När jag sedan kom hem till min dåvarande hemstad Stockholm så bröt ett krig ut. Som vanligt startade islamonazisterna det, och när jag sedan läste de svenska tidningarna så hajade jag ju bums att de ljög. Och därför blev jag ”Israelbloggare” o.s.v.

Sedan kom jag till Finland och eftersom folk är lite smartare här än i Sverige så fanns inget behov av att vara ”aktivist”. Men nu har jag insett att jag har en hel del att ta itu med även här.

Men vet ni hur jädrans skönt det är att ha lite kött på benen? Och att helt ha tappat tålamodet? Jag låter ALLT komma ut. Helt ocensurerat. Jag har ta mig tusan ingenting att förlora.

Puss på er.
Och länge leve Israel.

Jag har tappat tålamodet

Först slängs judarna ut ur hemlandet, av ockupanter.
Sedan slängs judarna ut ur land efter land efter land efter land efter land efter land efter land… Och judarna återvänder till hemlandet. Men inte ens där får de vara i fred.

Lilla, lilla Israel. Ett litet streck på kartan, omringat av dysfunktionella, hatiska islamist-stater som lever endast för att hata. Och som älskar döden över allt annat. (Samtidigt som dessa islamister ockuperar och förstör hela västvärlden.)

Det lilla, lilla Israel är för mycket för muslimerna.
Och våra politiker gullar med dem eftersom de vill vinna val. Media mörkar och förvränger. (Och vi betalar för eländet, eftersom vi måste.)
Folk ränner runt på våra gator och torg och skanderar ”From the river to the sea, ’Palestine’ will be free” och frågar du dem vilken flod de jollrar om så kan de inte ens besvara frågan.

De fattar inte att de hyllar en andra förintelse. Så bänga är de. Och en dag kommer de att styra och ställa och vara presidenter och premiärministrar.

För att inte tala om dessa bögar som kallar sig ”Queers for ’Palestine'”. Vad är det för fel i huvudet på dem? Hur många sekunder skulle de överleva i det så kallade ’Palestina’? Vet de inte att bögarna från de så kallade ’palestinska’ områdena har flytt til lsrael, för att få leva i fred och frihet?

Jag höll ett föredrag om bl.a. detta i Malmö för många år sedan. Är rätt stolt över det, så här i efterhand.

Och var är alla så kallade feminister? Varför talar de inte om de av Hamas våldtagna kvinnorna? Nej, helt tyst.
Ett sånt hyckleri. Är det nåt jag verkligen hatar så är det HYCKLERI och RYGGRADSLÖSHET.

Jag må vara en enkel man men jag har en rejäl ryggrad och jag hycklar aldrig, och dessutom står jag alltid för vad jag säger (och jag säger saker endast efter att jag har analyserat och tagit reda på fakta).

Allt ser så mörkt ut. Jag har helt tappat hoppet.

Ja, hörni. Ur led är tiden.

Ni är dumma i huvudet. Så är det bara.

Om några timmar har det gått fyra veckor sedan den fruktansvärda terrorattacken. Det betyder att jag knappt har sovit på en månad. (Men när jag väl har sovit så har jag drömt om det inträffade. Detta är högst personligt för mig.)

Jag har tagit del av så många vittnesmål och sett så många klipp på kidnappade kvinnor som släpas längs Gazas gator, med blödande underliv eftersom dessa bedrövliga islamister är så sexuellt frustrerade, medan folket hurrar. (Man blir nog frustrerad när man tvingar sina damer att klä sig i människofientliga skynken och man gör dem så fula som möjligt. Sen kommer en elegant ”sexig” israeliska och vips får ballen nytt liv. Fy satan vilka neanderthalare.) De så kallade ”palestinierna” ÄR Hamas. ÄR för terror och död och elände. Låt oss sluta sponsra dem med våra skattepengar.

Samtidigt har den förfärliga vänstern visat sina rätta färger. Jag är så tacksam över att jag är normalbegåvad, så jag lämnade vänstern ca år 2010. De hurrar – tillsammans med sina muslimska ockupanter – på våra gator och torg. I fantasifulla blå och gröna frisyrer gapar de om att den judiska staten – och det judiska folket – ska raderas. Jag mår så illa.

De river ner affischer med bilder på de kidnappade barnen.

Jag mår så illa.

Detta handlar helt enkelt om judehat. Inget annat.

Men tack för att ni visar ert rätta jag.

Och de frågar: ”Har detta verkligen hänt?” Trots en miljard videoklipp etc. Exakt samma sak som under Förintelsen. Mänskligheten har inte lärt sig NÅGONTING.

Att ni inte skäms.

Men ”on a positive note” så har jag återupptagit (eller har återupptagits) kontakten med en massa judiska bekanta världen över. Vi är starka tillsammans, och när sånt här händer så struntar vi i våra olikheter och står rakryggade tillsammans.

Och så har vi media. Skräpmedia. De jollrar på om stackars ”palestinska” barn men ignorerar helt vad som hände de israeliska barnen den där morgonen den 7 oktober. Det är helt sinnessjukt. Och de använder Hamas som en trovärdig källa.

”Ja men Hitler sa så, så så måste det vara”. Samma jävla skit.

Och folk undrar hur det som hände under Förintelsen kunde hända: på samma sätt som idag. FÖR ATT NI ÄR SÅ JÄVLA TYSTA OCH BÄNGA. Fattar ni verkligen inte det?

Och alla dessa patetiska ”Queers for Palestine”-människor. Ni är fan dumma i hela jävla huvudet. Jag skäms å era vägnar.

Mina vänner är just nu och slåss för Israel och för judarnas överlevnad. All heder åt dem. Får rapporter varje dag.

Med det sagt så önskar jag er en trevlig helg och Shabbat Shalom.

#BringThemHome