Tvättstugemys

Det slog mig återigen. Tänk vilket knäppt samhälle vi lever i då en sådan sak som en trevlig kvinna i tvättstugan fick mig på strålande humör. Vår konversation var hemskt kort och ytterst alldaglig. Men ett leende gör så mycket i denna dystra värld. Klyschor återigen men leenden och vänliga blickar sprider sig som ringar på vatten. Det är det lilla som betyder något. Det är det lilla som gör det stora. Gosh, vad lycklig jag känner mig helt plötsligt. Ska sitta vid min dator och spela plattor hela dagen. I love life (har min fördubblade dos av antidepressiva något med saken att göra tro? Eller var det kvinnan i tvättstugan?).

Ändring

Väldigt ändrade planer. Fick tvättid redan i eftermiddag så både Gucci och biblioteket får vänta till imorgon. Men däremot… Confessions On A Dance Floor var minsann släppt på Åhléns City. Releasen är ju först nästa vecka. Lovely, lovely.
Nu: tvätta
Snart: poppa

Morgonkaffe

Morgonkaffe. Mycket att stå i känns det som. Måste hem och tvätta och Gucci kommer från Malmö. Ska fika lite. Nyvaken. Huvudet helt tomt. Trött hela tiden, måste bero på zoloften (som från och med idag är uppe i 100 mg/dag).
Å, jag måste återlämna en massa böcker till stadsbiblioteket också. Å nej. Måste gå.