Jag läser i DN om filmen Brokeback Mountain, regisserad av Ang Lee, och jag ser så fram emot att få se denna film om homokärlek i vilda västernmiljö med Heath Ledger och Jake Gyllenhaal. Ang Lee pratar om det kontroversiella i att två cowboys får till det (låter för övrigt som vilken gayporrfilm som helst) och han säger: “Jag har levt i USA länge, men jag har aldrig upplevt en liknande konservatism som under de senaste åren. Det känns mycket obehagligt. Kanske har jag gjort fel genom att göra denna film men för mig är det en väldigt ömsint kärlekshistoria. Jag kan inte förstå hur någon kan tacka nej till att känna kärlek. Om man gör det så är det väldigt skrämmande”.
Å, det är så jag bara vill gråta loss. Tänk dig själv, konservativa heteromänniska, hur det känns när du är så där himlastormande förälskad och får veta att det är något som borde botas. Är det inte förfärligt, så säg.
Jag har så mycket att säga i ämnet men jag vet inte var jag ska börja. Orden bara väller ur mig och då blir det noll struktur och allt förvandlas till ett virrvarr av känsloyttringar snarare än fakta och åsikter. Så punkt nu.
Love is a force of nature.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik