Så vi satt i bilen idag, min syster och jag, och pratade om Min Karl.
Han den där som är på ingång snart. Tror vi.
Kom fram till att han bor i Esbo, i en ganska stilren bostad. (Mycket vitt.) Ursprungligen kommer han från Österbotten men han flyttade till huvudstadsregionen p.g.a. jobb.
Han – som absolut inte har ett tradigt namn men jag vet ännu inte vad han heter – är bilburen och han har en sommarstuga i Hangö. Han ärvde den efter sin mormor. Föräldrarna ville inte ha den då de redan har en stuga.
Han har även en hund. En liten hund. Han heter Tiikeri (Tiger).
Han är finsktalande men talar god svenska då han kommer från det svenskspråkiga Österbotten.
Förresten så har han en rivig – ganska liten – vit bil. Jag vet inget om bilmärken osv men jag vet att bilen är vit. Och ganska liten men rapp.
Så då kan jag och Clifford ta bussen till Esbo på helgerna och hänga med Honom och Tiikeri. Det blir ju perfekt. Så att man inte måste ses varenda jävla dag osv. Det blir bara jobbigt.
Men på somrarna så åker vi till stugan i Hangö och vi stannar där i en månad i sträck. Oj oj, då har mitt hår vuxit ut och det fladdrar så elegant i vinden då jag knäpper en selfie där nere vid vattnet.
Han är inte en sån som ”överraskar” mig med nån friluftsaktivitet, men han är mån om hälsan och tränar ett par, tre gånger i veckan.
Han är inte ens vegetarian men han uppskattar maten jag lagar.
Han horar inte på diverse bög-appar heller. Bara en sån sak.
Och han uppskattar att jag är passionerad politiskt och för Israel och allt det där. Han kanske inte fattar det, men han stöttar!
Ja ja, en får väl drömma lite nu när framtiden är som ett vitt papper i en mycket tummad kalender.
Sedan kräver en ändå inte så mycket.
”Bara du är runt min ålder och man. Och inte ful.”
TACK PÅ FÖRHAND säger jag till SKAPAREN.