Den s.k. ”homosexuella livsstilen”

Lever man ett så att säga inrutat liv och inom vissa sociala ramar så är det lätt att glömma att det finns en annan värld där ute.

Sociala medier har påmint mig om detta.

I det liv jag lever är att vara icke-heterosexuell ingenting att skriva hem om. Jag skulle nästan – men bara nästan – sträcka mig så långt till att säga att det mer eller mindre är normen.

Har man samma kollegor år ut och år in, och dessutom samma vänskapskrets – som visserligen utökas med vänners vänner som ju ändå redan ingår i samma ”cirkel” – så lever man i sin lyckliga lilla bubbla.

Sedan går man med i diverse grupper på ex. Facebook och tar del av konversationer om att homosexualitet är ”perverst” och ”syndigt”. En tar sig för pannan.

Det talas dessutom väldigt mycket om den så kallade ”homosexuella livsstilen”.
Jag har flera gånger frågat vad denna ”livsstil” egentligen innefattar, men jag aldrig fått något svar.

Min homosexuella livsstil ser ut ungefär som följer: jag arbetar, jag går hem, jag går långpromenader med mina hundar, jag umgås med vänner, jag läser böcker, ser film (dock ej på bio) och någon gång då och då så nuppas det lite (om jag har en stadig partner).

Väldigt mycket ”homosexuell livsstil” va?

Jag bara ÄR vegetarian

Jag har varit vegetarian i ungefär 20 år.
För är det ett icke-ämne. För mig finns det inga alternativ.

Jag har aldrig någonsin känt att jag ”valt bort” något – jag har aldrig ens ”valt” att bli vegetarian. Jag bara är det.

När jag började blogga för väldigt många år sedan så skrev jag en massa om djurINDUSTRIN, men jag fick vare sig kommentarer eller reaktioner. En vän förklarade: ”Vi säger inget för vi vet att du har rätt. Och vi får dåligt samvete.”

Å andra sidan. Jag är så kallad lakto-ovo-vegetarian. Vilket betyder att jag äter ägg och ost och dricker mjölk (endast i kaffet). Och nej, jag tycker inte att det är naturligt eller reko och hyvens att kor står och tvångsmjölkas som vore de maskiner.

Eller att hönor manipuleras så att de sprutar ägg ur sig. NEJ. Jag är inte perfekt.

Hälsade på en väninna igår. Hon bor på landet och har höns. Hon undrade om jag ville ha med mig några ägg. Och just sådana ägg kan man äta med gott samvete. Jag såg hönsen och jag såg hur bra de hade det. (Alla hade till och med namn!)

Just därför, när jag köper ägg, så kollar jag att äggets stämpel börjar med en nolla. Nollan betyder ”frigående utomhus”. Det är det minsta man kan göra – vara en medveten konsument.

Youtuba gärna och se hur djuren har det – och bli aktiv för djurens rätt. Bli dock inte medlem i org. Djurens rätt. Jag lämnade dem när de trashade Israel. Djurens rätt är en verklighetsfrånvänd vänsterextremistisk sekt.

Blandade känslor

Det är med blandade känslor som jag nu är tillbaka i huvudstaden.
Jag hade det väldigt skönt på landet.

Tystnaden! Det var så tyst om nätterna att jag hörde mina hundars andetag.

Och att strosa till den lokala matbutiken i detta lilla samhälle… De boende hojtade ”hej” så där som de gör på landet.

Ju äldre jag blir desto mer längtar jag tillbaka till landet. En blir ju trött på storstadens sus och dus.

Jag levde ju mina första 15 år mitt i skogen. I tonåren hatade jag det – men nu är jag ju inte tonåring längre. 🙂

Upp och iväg

Ibland blir det så att en är på vippen att få sig ett nervöst sammanbrott.

Det är lätt hänt att en blir panikslagen och rädd – mycket rädd.

Vad en bör göra i en sådan situation är att bryta vardagen – att hoppa av det evigt snurrande ekorrhjulet.

Jag tackade således för mig, rafsade ihop några plagg och tog hundarna under armen och reste bort.

Det slumpade sig så att en bekant behövde husvakt.
Har således suttit på landet och ”vaktat ett hus” i några dagar.
Det är fördelen med att mestadels ”jobba hemifrån” – en kan vara mobil.