Eftersom jag ska på öldate ikväll kom jag att tänka på tidigare märkliga dater. Som den tidigare så omtalade “Korvkillen”.
Det var ingen date iofs utan så här var det;
För några år sedan satt jag på min favoritkrog två kvällar på raken och båda kvällarna satt han där ensam – denne stilige man.
Andra kvällen började jag och mina kamrater tala med honom. Han var väldigt trevlig och på besök från Helsingfors. Efter en lång kväll fick han sova över eftersom han inte hade något hotellrum fixat för den natten. Så långt allt väl men när vi kom hem ringde han sin mor i Helsingfors och sa på finska “Jag ska ta hand om det jag kom hit för att göra, sedan kommer jag hem” (jag hade inte berättat för honom att jag är en hejare på finska eftersom jag tycker det är jobbigt att tala finska med främlingar). “Hmm…”, tänkte jag och sa godnatt.
Morgonen därpå väckte han mig och frågade om han fick panta mina burkar som stod i köket och väntade på att bli just pantade. “Så att jag kan köpa cigg”, log han. “Visst”, svarade jag, “gör du det”.
Sedan gick han.
När jag skulle iväg till jobbet upptäckte jag att han glömt sin läderjacka. Hur kan man glömma sin jacka när det är kallt ute? Vet ej. (Skänkte den till Myrorna lite senare..) Det märkligaste var dock att när jag senare på dagen öppnade, tog ut något, och stängde mitt kylskåp blev jag stående så där som på film. “Hmm.. här var det något som inte stämde”, sa jag för mig själv och öppnade kylskåpet igen. Där låg ett öppnat till hälften uppätet paket varmkorv! I mitt vegetariska kylskåp. Han hade alltså gått runt med det i jackfickan och titt som tätt smaskat i sig en korv. Är inte det konstigt?
Vi har inte hörts sen dess.
Månad: december 2006
Hundblogg
Detta är ett sånt där jobbigt inlägg från någon som bara talar om sin hund (skulle med fördel kunna vara någon som bara talar om sitt barn också).
Där vi bor nu, hos Hundvakten, finns det nästan lika många hundar som hemma (här finns det dock många fler katter, till Sebbes enorma glädje). Skillnaden är att (utomhus alltså) där hemma finns det större och fler öde ytor medan det här finns folk överallt dygnet runt. Jag tror det kan vara en av anledningarna till Sebbes ovilja att gå på hundtoa. Alltid när han ska slå sig ner kommer det antingen en människa eller en hund eller både och. Så igår kväll tog vi en enormt lång promenad och gick rakt ut i den mörka skogen för att slippa alla andra och Sebbe började nosa efter en toaplats. Naturligtvis hörde vi då ett morrande och fram kom två okopplade hundar + något senare en mystisk dam. Hon började pladdra om hur de kom från landet och hur pinsamt det var att de inte hade koppel med sig. Mitt i skogen. Nåja, vi vände och gick hemåt. Efter ett ha trampat runt på alla tänkbara idylliska hundtoaplatser i närheten började Sebbe gnälla att han ville gå in. Jag var frustrerad.
Någon timme senare, innan jag skulle lägga mig, fick jag för mig att vi skulle göra ett nytt försök. Och aldrig har jag väl varit så glad över att få se lite poo!
Igår träffade vi förresten också Barbro, en oerhört lekfull golden retriever. Dessvärre har hennes husse inte lärt Barbro att inte hoppa upp på folk, vilket lett till att mina kläder är allt annat än rena nuförtiden. Samtidigt kom en dam med två små damhundar och hon gjorde mig lite sur. Hon frågade vad Sebbe var för sort och jag förklarade. Sedan pratade hon och Barbros husse något om att de inte skulle låta sina hundar para sig. “Blandrasvalpar ska man ju inte skaffa”, sa hon ungefär 30 sekunder efter att jag berättat att Sebbe är blandras men att jag inte vet exakt vad den andra delen av honom är av för sort (eftersom han sas vara renrasig när jag skaffade honom). Mycket klantigt sagt av damen. Säger hon så i närheten av små rara mulattbarn också kanske? Kärring.
Vi stöter även på en (attraktiv) man med två chihuahuor flera gånger om dagen. Den ene är hemskt snäll och rar, den andre oerhört gapig och jag är så stolt över Sebbe som tittar på honom med tsss-vem-tror-du-att-du-är-pysen-blicken. Sebbe är mycket oskällig. Han skäller bara när posten kommer eller om någon pillar på ytterdörren. Han tycker dessutom om alla människor och alla hundar. Vad han skulle göra om han fick tag i en av alla de där katterna vet jag dock inte.